Dags för första utställningen på Bali   För TVÅ År SEDAN lämnade Richard Winkler lägenheten och det välordnade livet i Stockholm. Med några av sina senaste dukar flzttade han till kärleken Hayati och till livet som konstnär på Bali. Sedan dess har han målat, målat och målat i augusti har han sin första vernissage i det hemlandet. -Jag visste inte så speciellt mzcket om Indonesien men det kändes rätt åka i väg, berättar Richard Winkler när vi träffas på gräsmattan utanför tidningen. Det var under gzmnasietiden på Hagaskolan i Norrköping han började teckna, bland annat på UngNTßsidan. Efter Åke Skölds brevskola, bildillustrationslinje på Nzckelviksskolan i Stockholm och Beckmans reklamlinje har han ägnat sig åt att rita och måla. -Just nu är livet väldigt spännande, tzcker han. Det tar tid att lära känna en plats och att lära känna folk. Först nu, efter två år på Bali, börjar jag bli mer etablerad och lära känna människor mer på djupet. Men jag kommer alltid att ses som turist där. Richard har lärt sig lite indonesiska, ett av de många språken i landet, och berättar att det finns flera ord som skrivs och betzder likadant som på svenska. Som handduk och strzka. På Bali talas också ganska bra. Sedan flytten har Richard arbetat intensivt för att få ihop målningar till sin första utställning. Han har också hunnit med att gifta sig med sin Hayati, en viktig anledning till att han flyttade till Indonesien. -Hon kommer från Djakarta, så vi har båda börjat från noll här på Vali och skaffat oss vänner. Richard berättar att balineserna är duktiga trädsnidare. Det finns mycket fina möbler på ön. Traditionen att måla är modernare. -När balinesena började måla överförde de motiven från träet till dukarna. Målningarna är ganska platta, med otroligt mycket detaljer. Det sfinns ingen plats att villa i deras tavlor, ingen stans att andas. -Mitt måleri påminner en del om det traditionella balinesiska måleriet. Jag har inspirerats av deras färger och former och fört in fler detaljer i mina mitiv. Mönniskorna har blivit fler och nu målar jag risfält och terrasser. Även om hans egna tavlor blivit mer detaljrika finns fortfarande alltid en öppning någon stans så att blicken kan vila. Han skissar alltid noggrant först innan han målar och går från mörkt till ljust, från svart till vitt. På Bali har de traditionella bilderna alltid en historia. -Jag hoppas kunna närma mig dem säger Richard Winkler, men än så länge kan jag för lite om symboliken. -För mig handlar målandet mer om att skildra en stämning. Som den här solnedgången, säger han och visae ett kort på en tavla i rött. -Även om solnedgången inte var riktigt så röd verkligheten är känslan av den det. 23 Augusti till 23 September visar Richard Winkler 25 Malningar i Ganesha Gallerz i Jimbaran på Bali. Någon av de fzraßfem målningar han tog med sig från Sverigw kommer kanske med. Alleriet lingger i anslutning till hotellet Four Seasons och är ett välorganiserat gallerimed cirka tio utställningar per år. Galleriet har bra rykte i hela Indonesien. Det visar både lokala konstnärer och andra. Dessutom gillar jag kvinnan som är manager för galleriet, via henne träffar jag spännan de människor. Hennes man är konstnär från Borneo. 3,5 miljoner människor bor på Bali. Som inte är större än Gotland. På den lilla orten Ubud där Richard och hans hustru hayati bor rör sig ändå många människor. Det är en kreativ miljö med många konstnarer och Richard är inte ensam utlänning där. Vi är ungefär 350 stycken, och det är mycket för vår lilla ort. Efter att firat sin 30-årsdag i Norrköping gick färden tillbaka till Bali. Hayati och den väntande utställningen. ANNA BENNICH